det är helt otänkbart

igår hände det mest tragiska som går.
jag tror alla påverkas, även om man kände dem eller inte.
i en sådan här liten stad och med dess små grannbyar så går det inte obemärkt förbi. 
två liv som tas bort innan dom knappt har börjat, två killar lite äldre än mig.
det är fruktansvärt. helt obegripligt. killar jag sett massa gånger, pratat något ord med.
sen är allt bara borta. det är helt sjukt. jag förstår inte, det är jag nog inte ensam om.
sånt här kan ju liksom inte hända.
övertygad om att alla här omkring är nedstämda idag. 
 
mina varmaste tankar till deras familjer, vänner och anhöriga. jag beklagar djupt.
vila i frid killar.
 
 
en väckarklocka om att inte ta allt förgivet.
om att ta vara på sina nära&kära och leva fullt ut.
att vara posititv till livet som vi har fått. 
 

stay strong!

 
jag blir så trött ibland. vilket alla såklart blir, men extra trött. 
inte varit sjuk sen grässäsongen (gräs man går på, inget annat), men vad tror ni jag är nu?
snorar, är allmänt äcklig, feber och hostar. faAAn vad roligt. skitkul. 
har sjukt (ha ha) mycket att göra i skolan, men där kan jag ju inte vistas såhär.
roligt.
 
därför jag inte brytt mig om er, för jag har varit såhär flera dagar.
behövde inte vara i skolan bara för att plugga heller, jag hade behövt vara där för att tänka på annat.
även behövt haft extra kul i helgen, men nej.
kul att sitta hemma hela helgen då. jävla roligt. skitkul. 
trött på livet kallas det.
 
nu vill jag skylla på någon igen, att det mesta vänds upp och ner på en gång.
när något går på sned hakar genast resten efter. som nån jävla domino effekt.
varför kan jag inte bara få vara glad någon gång, alltså glad på riktigt under en liten längre tid?
glad över det jag har lyckats byggt upp av alla utmaningar jag haft under heeeela mitt liv?
få vila från det ibland? få ta det lugnt, vila i livet liksom.
nu tänker nån klok typ: du får alla dessa utmaningar just för att du är superstark, du klarar av allt!
jo visst kloka du, det gör jag. men det är sjuk tröttsamt. jag anser att någon belöning lär man väll få efter snart 19 år av slit. men nej. kasta på mig mera jag ska klara av när vi ändå håller på :PPpppPPppPPp
 
jag har aldrig gjort någon något ont, ändå ska saker fucka up sig så brutalt emellanåt. och nej, det är inte mitt fel. det vet jag. 
 
budskapet med det här inlägget: lyssna aldrig på din skumma farbror, och klara av allt livet ger dig, för nån gång lär du få en belöning för allt själsligt arbete. eller kanske inte, men jag vill tro det, så det är säkert värt det. för det man ger ut kommer ju trots allt alltid tillbaka. även om det kommer när man är trettiofem. postiva sofia ger minsann aldrig upp. även om det är lockande ibland.
 
vad som än händer så finns det alltid något positivt i det hela. något man lär sig, något man upptäcker eller något som kommer till en. det positiva i min situation just nu är att jag har lärt mig vad äkta vänskap är. kan vara hårt att upptäcka, men det är nödvändigt. jävligt nödvändigt. om man fokuserar på det som är bra i en knivig situation så går allt lättare. jag lovar.
efter att jag sa(skrev) det här och kom underfund med vad det positiva i den här sitsen var, så känns allt tusen gånger bättre. nu ska jag snora vidare, stay positive, stay strong!!!!
typ. kändes som en bra avslutande mening.
bild från öland på långe jan btw.

stackars lilla t-rex.


kossor, kossor everywhere

du anar inte hur mycket jag saknar&älskar dig. 
och hur mycket roliga bilder jag hittade på oss, fast vill inte skrämma småbarnen som läser min blogg.
sluta bo i peking, det är för långt bort.
eller så kanske jag borde sluta bo i fagersta, vilket lät bättre tycker jag.
fideluu, om du läser det här så har jag en sak att säga:
när jag gått ut mina sketna år på mitt sketna gymnasium så flyttar jag in hos dig. då var det bestämt.

skojjskojj

kul med filosofi. åh vilken toppen dag jag haft. förstår nästan en sån här dag varför det går rykten om mig att jag är en väldigt kaxig människa, även fast det är skrattretande.

ingen återvändo

efter det här är jag fast, kännt ett lugn som jag inte visste fanns kvar i mig, som jag inte upplevt på oerhört många månader.
fyfan så roligt och underbart kan man också beskriva det.
så nu vet jag vad betydligt mer av min tid kommer gå åt till.
ett plus är ju att jag blev ganska nöjd med reslutatet.
kassastbild.se, jävligt svårt att ta en rättvis bild med min mobilkamera :PppPpppP


en liten del av någonting


FREDAG!

sofia, jag, har valt att ha en nykter helg. 
då är min fråga, vad gör man då?
tips? vill göra massa saker. 
efter lördagen förra helgen så, nej. nejnejnej.
 
bild från felicias första utgång, kändes passande. jag har inte sådär stor näsa.
 
äter turkisk peppar. det är starkt men faaaAN så gott.
ville berätta det.
älskar fredagar när jag börjar tjugo i två och slutar tjugo i tre.
verkligen älskar. men det är ju fredag, så skitsamma.
 
 
 

åh barnprogramshumor

tittade på disneychannel när jag åt frukost(hahah eller jag menar, VA?!?!) och då hörde jag en skapligt rolig dialog. 
tänk er kasst tecknade figurer som ser oskyldiga ut. en kille och en tjej i tio årsåldern. 
såhär sa dom, pojken till flickan:
 
- allt stämmer! din pojkvän är en zombie! det förklarar blodet på kinden och hans konstiga gång! och har du tänkt på att han aldrig blinkar????
 
- men, han kanske blinkar samtidigt som dig?
 
satte juicen i halsen och tappade min leverpastejsmacka upp och ner på golvet. ungefär. 
ingen aning om vad programmet hette, det är synd, annars skulle jag letat på det klippet. 
va iallafall skitkul. lovar.
 
 
är arg över att barnprogram inte längre är barnprogram, så skrev ett argt brev till disneychannel som jag skickade nyss. alltså menar den här kassa dubbade skiten, inte det jag skrev ovan. mer kul tecknat åt folket!
he he he 

so easy to love, so easy to hate

vi jobbar flitigt i skolan.
vi gjorde faktiskt det. halv nio till halv fem. 
det är grejjer det. förutom när vi gjorde andra roliga saker. 
åt pizza. tittade på film. tog kort. skrattade. lekte super mario. ooooch så vidare
låter som att vi inte jobbade, men det gjorde vi.
jag är inte schitzo och dum i huvudet, vi lovar. 
 
som alltid, lika seriösa, snygga och sexiga brudar. 
rawr

tredje världskriget

ser ut som om vi slaktat nånting. killarna som går förbi ser lite skeptiska ut, vadå? vräka pizza i skolan är väl inget

gnällgnällgnäll och åter GNÄLL

jag som har ont i magen ofta, borde jag inte bli van med den smärtan då?
de som känner mig får höra det ganska ofta. 
"jag har så ont i magen", det är ju så jag skrattar när jag säger det. 
men så är det ju. äckelmage. men fattar ändå inte, man borde ju bli van.
men nej, tydligen inte. och det gör mig vansinnig. när det inte slutar, och man inte vet vart det kommer ifrån.
när det bara gör så där äckligt ont så man ligger i en klump, svettas och grinar för sig själv.
ja, jag har haft så hela mitt liv, det bara är så.
KAN NÅGON TYCKA LITE SYND OM MIG? 
tack. blir så jävla trött ibland. 
 
en kille står utanför mitt fönster och kissar. 
äckel. lust att kasta en tegelsten i huvudet på dig, synd att jag inte har någon.
skulle faktiskt ha gjort det då. har ju blomkrukor...? 
på tal om tegelstenar, skolan är en jävla tegelsten. det tynger ner mig.
bra att jag kände att plugga efter gymasiet inte var min grejj, att jag tog ett beslut. för det är det inte. 
jag är så sjukt irriterad på allt som har med skolan att göra. jag bara vägrar ibland, och det är ju inte så speciellt bra. sitter och filar på en uppgift nu. skulle heldre dra ut mina tånaglar. det är sant, men det är ju onödigt. väldigt onödigt.
har sjukt mycket mer jag vill gnälla på. vänta det kommer.
 
 
♦va tvungen att avboka träningen tack vare magen. tack mage, du gör mitt liv till en plåga. inte som att jag behövde köra ett boxningspass nu. nejnej inte alls.
♦tävlingen jag vann med studentkläderna är typ påhittad, inte en jävel hör av sig. jag hörde av mig till deras kundtjänst, dem skulle "föra ärendet vidare" jo tjena. kläderna skiter jag i, vill fan ha bevis på att jag också kan vinna något nångång. får väl se hur det går.
♦har ingen musik, förutom några gamla-svenska-hiphop-låtar från 2002 jag kan lyssna på som jag gömt undan på datorn. danish, fonky fresh, samzon, söder, sober, miick3, affe osvosv. jävla tönt jag är som fortfarande kan massa sånna b skitnamn. trött jag blir. killarna kan ju inte ens rappa, varför försöker dom? tack youtube och spotify för att ni samarbetar mot mig. tack.
♦jag fryser hela jävla tiden, sov till och med mössa inatt. vackertjej_94. och vet ni? det är fan as varmt härinne, men det fattar inte min lilla förkrympta hjärna. bra kämpat.
♦bitit ner mina naglar igen. de som va så fina, jag som hade slutat riva bort min kvinnlighet. men nej tydligen inte.
♦är hungrig, men kan inte äta. ni vet min kärlek till mat? kommer avlida. på riktigt. får plocka fram mina cigaretter igen. tack. verkligen tack. schysst osv.
när jag är arg är min hjärna en superstöttande hjärna verkligen. då tänker den på ännu mer saker som får mig att bli arg. på hur illa vissa idioter till människor behandlar mig och andra. hur vissa människor ljuger för andra men främst för sig själva. hur fasader finns överallt. inte de här skyddande murarna, de är en av mina personliga favoriter, utan dem när folk beter sig som nått de inte är. fan vad störande. så sjukt taskigt. mot alla. mot dem själva. vet att jag inte kan ta hand om hela världen, men vill göra det ibland. då blir jag ännu argare.
♦sett klart alla tre säsonger av vampire diaries nu. elena blev en fucking vampyr, SERIÖST? och hon sket i damon? alaric dog? klaus är i tylers kropp? det tog fan mitt sista goda humör. inget blev som jag ville. fan.
 
nu har jag fått gnälla ur mig en del, så nu ska jag lugna ner mig och sluta tycka synd om mig själv. 
andas sofia, andas. allt löser sig som alltid. nu kom det på en gammal tokio hotel låt. åh vad kul. om jag skulle ta och sjunga själv istället. inte kan jag sova nånting heller eftersom jag drömmer sjuka marddrömmar hela tiden. tack. vem fan är det jag tackar? 
nån jävel som förstör mitt liv. vet inte vem det är, men vill ha någon att skylla på. en specifik person.
 
skulle kastat blomkrukan på killen nedanför mitt fönster när jag hade chansen. skyllt på honom. tänker inte erkänna för mig själv att jag är extra känslig ibland och blir skit grinig över massa små grejjer och önskar att någon tog hand om mig och sa att det blir bra. och att hela mitt liv oftast blir förstört när min mage säger att "nejdu sofia, du ska inte ha en rolig dag idag." fast, nu gjorde jag det ju precis. men ändå. knepig situation.
och nu känns allt bättre, nu är jag inte kaosarg längre. av massa andledningar. 
 
TACK VÄRLDEN FÖR ATT JAG KAN GNÄLLA HÄR UTAN ATT NÅN KOMMER MED DRYGA KOMMENTARER TILLBAKA! :')

så vackert

flott, flott everywhere

fredagsmyyys

myyyyskväll!
har dock inte hårnät. faktiskt.
ska äta en glass eller två, sen blev jag helt plötsligt fyllechaffis. 
ja, varför inte? p3, hej.
 
taggar tills imorgon, utklädnad och grejjer. blir, kul. va as ful förra året, får fortfarande höra om min potatissäck. tänkte va en banan nu. eller en morot. men ska faktiskt se mer civilserad och tråkig ut. för har inga bra idéer. förutom de där två då.

sofia äventyraren larsson, ja fyfan

jag, en äventyrare? kanske det. 
har precis kommit på vad jag ska göra med mitt liv, och fyfan så bra det känns.
inte hela mitt liv, utan den första tiden åtminstonde. 
 
funderat över skiten med antingen högskola eller jobb några år här i staden hur länge som helst. vad fan ska man göra? inte vart sugen på nått av det, vill inte stanna här. orkar inte plugga. så vad ska jag då göra?
har alltid velat bli äventyrare, som jag kallar det. någon som åker runt överallt på jordklotet, upptäcker saker och lever. lever fullt ut, och gör vad man känner för stunden. det är en äventyrare för mig. alla skrattar åt mig och tycker att "det kan ju inte du bli sofia, skulle vilja se dig i amazonas" "dina enorma muskler är så bra, höjdskräcken med" jaha, och??? jag ska visa att jag kan.
för jag vet äntligen vad jag vill. OCH FAN VAD BRA DET KÄNNS! kom på det idag, äntligen. 
jag ska resa jorden runt. det är vad jag ska göra. köpa en enkelbiljett till australien ungefär, va där sålänge man känner för det, jobba ihop sig till en biljett någon annastans, och fortsätta så.
 
hur allt blir när det väl är dags får jag se, men åka ska jag. och fideli ska med. varken om hon vill eller inte.
men ska åka ett år efter jag tagit studenten, så frågan är, vad fan ska jag göra i ett år? och få alla pengar ifrån?
det återstår att se. det är det fina med livet, man har inte en jävla aning om vad det förbereder och vilka utmaningar som kommer, så nu tänker jag göra det jag vill göra. inte varit såhär säker på något sen jag ville köpa en mekanisk struts när jag var liten. det är sant. äntligen vet jag. och det är en sådan lättnad att jag måste lägga mig och sova av utmattning.
 
 
alltid velat, men tänkt att: nej, jag är sofia, jag kan inte. men det är just det, jag ÄR sofia. klart jag kan. utan problem, jag har klarat av så sjukt mycket, det är fan en skitsak. jag vill, jag ska. nu är jag sådär bestämd igen, det slutar alltid med att jag får som jag vill. det är bra, riktigt bra.

,

hehe

åh jag som aldrig vinner :')

 
kasst bilden visades, men är fan as glad. inte för alla kläder, det är bara ett plus. skapligt kul att äntligen vinna något :')
student 2013 gruppen på facebook hade en tävling där man vann alla kläderna man hade på sig, och jag vann. skapligt kul ;) skulle haft på mig kläder som jag faktiskt ville ha haha ångrar mig lite nu att jag såg ut som jag gjorde, men men!

vakra syskhån

sådan syster, sådan bror

härligthärligt

tänk om man kunde vara så här avslappnad när man var hemma också. snart hem till verkligheten.

wow

skulle kunna vänja mig vid det här. vackert är bara förnamnet. havet är underbart, även fast det är kallt och jävligt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg















RSS 2.0